Våra Karpar

Spegelkarp (Cyprinus carpio). Den mäktigaste av alla tandkarpar, karparnas konung. Där det idag finns 24 typer av Cyprinus i världen, utöver dessa har 2 typer dött ut. Spegelkarpen kallad för Kungskarp i andra länder är den mest kända formen av den odlade tama fisken. Karpen har stort ekonomiskt värde i form av matfisk samt sportfiske. Karpen är en vit fisk och är växtätande dock så tar han gärna lite proteintillskott i form av små vattendjur, skalldjur eller insektslarver. Anpassningsbar till de flesta vattentyper och fodertillgångar. Karpen kan andas under relativt långa perioder atmosfäriskt luft, därav karpens enorma tålighet. Överlever likt Rudan (Carasius Carasius) syrefattiga miljöer. Lever i stillastående eller långsamt flyttande vattendrag. Kommer ursprungligen från Kina och är en främmande art i Europa. Karpen leker gärna med många utav hans kusiner inom familjen och skapar en massa varianter t.ex. den Japanska Koikarpen med över 100 olika former. Här i Sverige är den närmaste släktingen som leker med karpen ruda. Fisken gillar i sitt sökande efter föda liksom vildsvinet böka upp på botten, därav blir vattnet grumligt. Här i Sverige leker den bara i grunda och varma vatten och når sin könsmogna ålder vid 3-4:e levnadsåret. I sin vilda form är det bara fjällkarpen som påminner i sitt utseende den vilda formen.

 

Spegelkarp

 

Gräskarp (Tenopharyngodon idella). Den mest kända karpen i Sverige. Det går inte att undkomma att känna till fiskens existerande p.g.a. sin växtätande förmåga. Även den kommer ursprungligen från Asien men är etablerad över hela jordklotet utan de allra kallaste regionerna. Gräskarpen saknar helt det kulinariska värdet i Skandinavien (Sverige) men odlas framförallt för utsättning i igenväxta dammar och sjöar. Fisken hittade till Europa för inte så länge sedan, ungefär i mitten av förra seklet men i Kina var den känd och odlades redan 1000 år tidigare. Storleksmässigt kan gräskarpen nå 150 cm i längd, 30-40 kg i vikt och leva upp till 15 år, allt detta under optimala förhållandena. I Sverige kommer nog aldrig fisken i den storleken p.g.a. klimatet. Fisken liksom de flesta karpsorterna är värmeälskande och leker inte i Sverige i vilt tillstånd utan enbart i tempererade basänger. Vid 6-7 års ålder blir den könsmogen. Under gynnsamma förhållandena växer fisken väldigt snabbt, med både nack- och fördelar. Att sätta ut för många individer i en vattentäkt kan leda till en biologisk katastrof. Gräskarparna motverkar växternas tillväxt väldigt effektivt. Redan när de är små äter dem av det zoologiska planktonet i mängder. När fisken når en vikt av 250 gr övergår grässkarpen i sitt sökande efter föda till det gröna. Deras snabba ämnesomsättning samt utveckling av den förlängda matstrupen gör den till en extrem glupsk fisk. Äter upp till 120 % av sin vikt per dag. Födan består då uteslutande av växter både mjuka och hårda. Inte utan anledning blev grässkarpen nominerad till Europas levande gräsklippare. Att låta vattenväxterna växa fritt både när det gäller den mjuka och hårda växtligheten kan leda till att vattnet växer igen. Det blir för mycket av det goda och leder bara till en negativ bild av vattentäckten. Växterna dör, lägger sig i slamlagret på botten och ruttnar. Detta är mycket gynnsamt för giftgaser och sjukdomsbakterier att frodas i. Förruttnelseprocessen sänker syressättningsförmågan för vattnet. Även den kemiska sammanställningen påverkas och här kommer gräskarpen in i bilden. I kontrollerade utsättningar kommer fisken att rensa all onödig växtlighet och leda till ett mer välbalanserat biologiskt ekosystem. Antalet grässkarpar för respektive vattendrag bestäms helt och hållet av i vilken grad vattnet är genomväxt och vilka växter som dominerar. Dock finns det risker att plantera ut för många individer. Att sätta ut fiskar som gräskarp skall vara väl genomtänkt, överskrider man marginalerna för vad som lämpar sig i antal för respektive vatten kan detta leda till katastrofalla konsekvenser. All växtlighet försvinner och fisken blir till skadedjur. Utan växter ingen fotosyntes och inget syre. I slutändan inget liv, vattentäckten dör.

Som man ser här kan gräskarpen vara en mycket positiv resurs men inte att förglömma att detta kan ändras väldigt fort vid för stora etableringar. Rörmossen hjälper gärna i all konsultation och planering beträffande dessa utplanteringar.

 

Gräskarp

Gräskarp